Förändrade resultat i matematik genom förändring i klassrummet

Barn- och utbildningsförvaltningen har under de senaste åren genomfört insatser för att öka måluppfyllelsen i matematik i F–3. Både lokalt och nationellt har eleverna i de lägre skolåren haft relativt låga resultat på de nationella proven i matematik i årskurs 3. Linda Möller har varit delaktig i flera insatser för att öka måluppfyllelsen i matematik. Hon är förstelärare i matematik på Skogstorpsskolan men har även uppdrag som matematikutvecklare på barn- och utbildningsförvaltningen.

Den första insatsen som Linda var med och tog fram tillsammans med matematikutvecklare Mats Bengtsson, var insatsen “matematikhandledare i klassrummet”. Insatsen syftade till att genom klassrumsnära handledning öka enskilda lärares matematikdidaktiska kompetens. Handledaren skulle även stödja rektorer och arbetslag i skolans utveckling av matematikundervisningen. Utvärderingen av insatsen visar att den har utvecklat enskilda lärares undervisning och elevers måluppfyllelse. Den har däremot inte gett större effekter på enhetsnivå och inte heller skapat effekt på hela skolans undervisningskvalitet vilket var ett av målen med insatsen.

Analys för att få syn på behoven

Med avstamp i erfarenheterna från “matematikhandledare i klassrummet” samt en djupanalys av kommunens resultat på nationella prov för årskurs 3 2016–2021, valde sektor Lärande och hälsa, tillsammans med Linda Möller och matematikutvecklare Pernilla Tengvall, att göra en behovsinventering bland samtliga lärare som undervisar i matematik årskurs F–3 hösten 2022. Med hjälp av en analysmodell gjorde lärarna en orsaksanalys av sina enheters resultat på nationella prov sedan 2017. Lärarna analyserade även bedömd måluppfyllelse i Unikum för enhetens årskurs 1–3 de senaste fyra åren. Modellen och analysen mynnade ut i behov av insatser som enheten kunde lösa själva med sin egen kapacitet och behov av insatser som kräver stöd från barn- och utbildningsförvaltningen.

En långsiktig plan

Behovsinventering och orsaksanalys visar på ett behov av ämnesteoretisk och didaktisk fördjupning i de fem matematiska förmågorna, vilka ligger till grund för ämnets syfte och centrala innehåll i läroplanen för grundskolan. Detta utgör grunden för insatsen “Fokus matematik och didaktik genom ÄDK och aktionsforskning” som startar upp på samtliga skolor i Falkenberg under höstterminen 2023. Insatsen kommer sträcka sig över två läsår fram till sommaren 2025. Det är en långsiktig insats som ska ge förutsättningar för lärarna att fördjupa sig och kollaborativt arbeta med de matematiska förmågorna i sin undervisning under en längre tid.

Samtliga kommunala skolor i Falkenberg använder sig idag av aktuella strukturer och processer för kollaborativt lärande, såsom ÄDK och aktionsforskning för lärare. Utgångspunkten i insatsen är att i största mån använda dessa strukturer för att insatsens effekt ska ha så stor påverkan som möjligt på enhetsnivå.

Linda är högst involverad i både planering och genomförande av insatsen under de kommande åren. Hon kommer, tillsammans med matematikutvecklare Pernilla Tengvall, leda de tematräffar som återkommer under insatsen. De kommer på så sätt träffa många av de lärare som undervisar eleverna i årskurs F–3. Målen med insatsen är dels att öka måluppfyllelsen i matematik i årskurs F–3, dels att öka den upplevda kompetensen i ämnesteori och matematikdidaktik hos lärare som undervisar i ämnet i F–3. Ytterligare ett mål är att stärka lärandeidentiteten hos undervisande lärare i matematik F–3.

Vad är din förhoppning med insatsen Linda?

Vi vet sedan tidigare att mer undervisning av samma sort sällan leder till andra resultat än de vi redan har. Vill vi förändra resultaten så behöver vi också förändra det vi gör i klassrummen. Jag hoppas att vår insats kan utgöra ett stöd i att fördjupa och förstärka de kollegiala samtalen om matematik på de skolor som deltar. Under analysarbetet fick vi höra många goda exempel där lärarna vågade vara öppna med vad som är utmanande i matematikundervisningen. Min förhoppning är därför att vi får se grupper av pedagoger som fortsätter prata om utmaningarna i undervisningen, både när det gäller egna kunskaper i matematik och didaktiska redskap/modeller för kritiska aspekter i lärandet. Genom att lärare känner sig stärkta i sin egen kunskap och kanske får fler verktyg i undervisningen så kommer undervisningen att kunna nå fler elever.