Riktade insatser för flerspråkiga och nyanlända barn och elever får en fortsättning

Det treåriga samverkansprojektet “Riktade insatser för flerspråkiga och nyanlända barn och elever” avslutades i december 2022. Projektet har ingått i arbetet med Utbildning Falkenbergs förhållningssätt “inkluderande undervisning” i syfte att stärka utbildningens kvalitet och öka måluppfyllelsen för nyanlända och flerspråkiga barn och elever. Nu får projektet en fortsättning.

2019 startade samverkansprojektet “Riktade insatser för flerspråkiga och nyanlända barn och elever”. Projektet inleddes med workshops för att identifiera och konkretisera behov och insatser. I den åtgärdsplan som skrevs fram efter genomförda workshops fanns det 24 insatser som skulle genomföras under 2,5 år. Under projekttiden framkom också ytterligare behov av insatser, bland annat utifrån deltagarnas önskemål, vilka också kunde tas om hand inom ramen för projektet.

I projektet har vi arbetat med en bredd, från personal i förskola till personal på vuxenutbildningen samt på ledningsnivå, och därför har all personal fått ta del av insatserna i olika utsträckning. Alla skolområden har varit representerade i olika insatser, vilket har varit ett mål för att få den spridning vi vet behövs för god effekt på undervisningen och i mötet med våra flerspråkiga barn och elever.

Har “Riktade insatser för flerspråkiga och nyanlända barn och elever” gett några resultat?

Hösten 2022 genomförde vi utvärderingar av olika slag för att se om våra insatser gett några effekter. Vi intervjuade rektorer och gjorde observationer i verksamheten. Under projektet har vi träffat rektorerna i grundskolan och förskolan kontinuerligt och följt upp insatserna genom de utvärderingar som gjorts efter varje avslutad insats. Sammantaget har allt detta gett oss en bild av hur insatserna upplevts av deltagarna samt till viss del gett några effekter i verksamheten. Det är för tidigt att se stora förändringar, men det vi kan se är att det på alla nivåer i organisationen numera finns en större medvetenhet om våra flerspråkiga barn och elever. Om vi tittar på grundskolans och gymnasieskolans resultatanalyser från vårterminen 2022 ser vi att resultaten i svenska som andraspråk generellt har förbättrats. Falkenbergs kommun ligger även högre än snittet i hela riket av alla kommuner, när vi tittar på betyg i åk 6. Det går inte att komma ifrån att projektet kan ha en del i detta.

Rektorer i förskolan upplever att det finns en ökad kompetens om vad interkulturellt förhållningssätt innebär och hur man kan möta flerspråkiga barn och elever på ett bättre sätt. Det förs en dialog om de flerspråkiga barnen och det finns en ökad medvetenhet om vad dessa barn behöver, vilket gör att det är en naturlig del i planeringen. På vissa förskolor synliggörs flerspråkighet i lärmiljön, vilket uppmuntrar barnen till att använda sig av alla sina språk. Personal på förskolan anser att de genom utbildning och föreläsningar fått verktyg för att bli tryggare i sin kontakt med vårdnadshavare.

Många rektorer i grundskolan upplever att de själva är mer säkra i frågor kring flerspråkiga elever och upplever att det finns en medvetenhet kring de flerspråkiga eleverna i den dagliga kommunikationen. Rektorer har sett över organisering av svenska som andraspråk för att ge eleverna rätt undervisning i ämnet och för att tillmötesgå de flerspråkiga elevernas behov. En del rektorer är nu säkrare i beslut om vilka elever som ska läsa svenska eller svenska som andraspråk. Många rektorer har sett över rutiner för exempelvis kartläggningar och bedömningsstödet ”Bygga svenska”.

Den insats som vi två anser har gett mest ute i verksamheterna är kompetensutvecklingen i svenska som andraspråk för lärare som undervisar i årskurs 1–3 med en intern handledare. Totalt deltog 66 lärare och deltagarna fick bland annat lära sig mer om skillnaden mellan svenska och svenska som andraspråk. Deltagarna representerade alla skolområden och utifrån att det var många som deltog har det underlättat spridningen av ny kunskap ut till skolorna. Rektorer uppgav att det gav större effekt om det var flera från samma skola som gick.

Gällande projektet i stort så tror vi att om lärarlyftet 45 hp erbjudits senare in i projektet hade fler valt att gå. Vi hörde att fler blev intresserade och nyfikna på svenska som andraspråk ju längre in i projektetet vi kom. Rektorer uppger också att det varit extra givande vid de tillfällen där de skickat nyckelpersoner som specialpedagoger till exempelvis föreläsningar eller handledningar, något som gjort att kompetensen stannat kvar på skolan.

Vad händer nu?

För att fortsätta arbetet med de insatser som påbörjats under projektet har en strategtjänst på 20 procent tillsats på Lärande och hälsa. Det är Madelene Lundström som kommer att fortsätta arbetet. Därmed kan skolorna fortsatt få stöd i olika frågor, däribland deras organisation kring flerspråkiga elever och bedömningsstödet Bygga svenska. Vårterminen 2021 beslutade barn- och utbildningsförvaltningen att bedömningsstödet Bygga svenska är obligatoriskt att använda, vilket alla undervisande svenska- och svalärare fått handledning i, men fler lärare behöver stöttning kring.

Med projektet har vi ökat medvetenheten kring flerspråkiga barn och elever och lyft deras behov av undervisning av behöriga lärare till en ny nivå. Lärare pratar idag om flerspråkiga elever som en naturlig del av klassen och planerar utifrån deras behov av språkutvecklande arbetssätt. På möten och i olika dialoger kommer pedagogernas nya kunskaper fram och de ifrågasätter strukturer som brister. Vi ser att lärare vill göra skillnad och möta eleverna där de är. Det har också varit en av våra viktigaste målsättningar - pedagogernas inställning. Det interkulturella förhållningssättet genomsyrar nu många fler verksamheter och det är grunden i det vidare arbetet.